Brev till tidningen vi
Utgåva 41, Oktober 1994, Bo Åkermark, Stockholm
Påhittade namn
…“I min krets av tedrickande studenter vid Hötorget på 50-talet fanns en bekymrad Andersson. Han skulle gifta sig med en fröken Grill och kunde med fog vänta snörpta munnar hos den blivande släkten, en av landets bördsstoltaste (sköldebrev från Augsburg 1571, innehade handelshus vid Stortorget i Stockholm samt bruken Österby, Iggesund och Söderfors och grundade Ostindiska kompaniet). Han insåg att han måste byta namn.
Det borde helst vara ett “adelsklingande” namn, inget Stigemyr eller Bjurefjong eller Hägerbåge. Eller borde åtminstone låta som ett stabilt högborgerligt släktnamn.
Svenskt namnskick är bra. De flesta namn som inte slutar på -son som är sammansatta: Två led av tämligen enkla, begripliga ord ur ordlistan. Det första kan varieras i det oändliga, men det andra är vissa standardord, såsom -berg, -borg, -gren, -mark, qvist, -stedt, -strand…
Andersson fick börja med att ur telefonkatalogen hämta fram så många slutled han kunde hitta. Och sedan grillade vi honom: Uppvuxen i Gudhem i Västergötland, mellan Skara och Falköping, nära Hornborgarsjön.
“Gud” strök han men förde upp på listan: Hem-, West-, Wester-, Göt-, Land-, Skar-, Fahl-, Horn-, Borg-, Sjö-….
Det räckte mer än väl, och Andersson begav sig av med två små lappar i handen till patentverket för att kolla om någon av kombinationerna var till ansökan ledig.
Det var flera. Så 28 april 1956 var vi på bröllop utanför Motala på Godegård, som gått i arv i familjen Grill sedan 1775. Där vigdes nyblivne Hornstrand med fröken Grill.
Otroligt att ett så bra namn kunnat förbli ledigt! Vem skulle förvånas över att hitta en Hornstrand som borgmästare eller rådman i Stockholm på 1700-talet?
Och det var en lönande investering. Det unga paret från 1956 är gifta än idag, om än 60-åriga.”…
Sjöstranden och vårt namns sigill
Vårt namn börjar vid vattnet. Hornstrand betyder stranden vid en sjö — och vår är Hornborgasjön, det stilla vattnet i Västergötland där Cleive växte upp.
År 1992 reste Cleive och Charlotte genom Kina på en lång guidad resa och färdades på Yangtze under åren innan de stora dammarna reste sig och förändrade floden för alltid. På vägen mötte de en äldre lärd man och berättade familjens historia: hur namnet hade sin rot i sjöstranden från Cleives barndom, och hur Charlottes förfäder, genom familjen Grill och Svenska Ostindiska Companiet, hade seglat från en annan strand för att handla med Kanton under 17 och 1800-talet.
Med utgångspunkt i deras berättelse — och i en gammal kinesisk dikt som namnet förde tankarna till — skapade den lärde tre tecken åt familjen:
湖 濱 甫 · hú · bīn · fǔ
湖 är sjön — hemmets och minnets stilla vatten.
濱 är stranden, vattnets bryn — tillsammans säger 湖濱 ”sjöstrand”, vårt namn troget återgivet; det var också från ett vattenbryn Charlottes familj en gång seglade mot Kina.
甫 är ett klassiskt hederstecken, i de gamla texterna tillagt till lärda och aktade personers namn. Med det lyfte den lärde ”sjöstrand” till något mer: den aktade som bor där sjön möter landet.
Lästa tillsammans är sigillet en liten dikt — vid den stilla sjön, vid vattnets bryn, en familj av heder — som binder samman den svenska strand som gav oss vårt namn med den fjärran strand som format vår historia.
Och här finns ett äldre eko. Charlottes förfäder i familjen Grill levde efter en devis — familjen Grills livssyn — en vers om lyckans upp- och nedgångar som slutar:
“Upp eller ned, hvarthän ditt steg dig för, att ärligt varar längst du minnas bör.”
Två sekler senare, på ett annat språk och i ett annat land, valde den lärde 甫 — heder — till familjens tredje tecken. Utan att känna till familjen Grills devis hade han satt ord på just det de alltid hållit fast vid: att ärligheten består längre än alla ödets vändningar.